Semiförbannad

Fokuserar mest på veganism, djurrätt och sökandet efter förändring.

När ens nära sviker

Publicerad 2015-11-27 20:58:28 i Allmänt, Life,

Det känns helt värdelöst när någon en står nära och som en litat på sviker en. Jag känner mig utnyttjad och förd bakom ljuset, som att allt vinklas emot mig och jag hånas i varje ord hen säger mig.

I mitt fall handlarn det tyvär om pengar och en familjemedlem som utnyttjat mig. Jag önskar att jag bara kunde låta det gå förbi men det handlar om summor som jag, om jag ska råka ut för att behöva betala detta ändå, inte egentligen har råd med. Att jag dessutom ska behöva betala för någon bara för att hen tydligen helt saknar respekt och förståelse för mig gör ont. Jag vet intr vad hen håller på med och när jag försöker göra en överenskommelse svarar hen som en jävla politiker. Inga klara svar. Inte ett enda ja eller nej på frågor om mina förslag är okej och om hen går med på det som föreslagits. Bara en massa oklara formuleringar som skulle kunna tolkas som ett ja men knappast går att räkna med. Sen har personen mage att säga att hen blir stött av att jag inte kan ta hens ord på det hela. Hur ska jag kunna göra det?

Jag har i alla fall lärt mig en och annan läxa gällande äffärsöverkommelser oavsett hur väl en (tror att en) känner personen i fråga. Det går inte att lite på människor. Jag har blivit bränd, förråd och spottad på. Jag känner mig så frustrerad och ledsen och rådvillig. Jag var tvungen att skriva av mig någonstans innan jag går och lägger mig nu snart.

Jag har nämligen lyckats skaffa ett sånt dära lönearbete tillslut. Jag ska jobba i morgon, på söndag och måndag. Sen får jag vara ledig en dag innan jag ska hoppa på nästa pass! Det blir hårt nu när jag inte är van vid denna typen av arbete eller att jobba alls just nu. Det var ett tag sen. Det som känns bäst med detta är att det känns som att jag börjar komma tillbaka efter sjukskrivningen nu äntligen. Jag blir vansinnig av att inte ha något för mig. Jag tillhör den skara idioter som faktiskt vill jobba. Tänka sig, jag? Så är det i alla fall. Matlådan i morgon kommer i alla fall värma gött mitt i arbersdagen. Marinerad och stekt Portabello-svamp, hemmagjord bea och potatisgratäng. Dagens middag och matlåda till både lördag och söndag! 

Men nu blir det sängen och lite youtube för snart måste jag sova. Tack för ikväll, förhoppningsvis löser allt det här sig. Det känns bara så värdelöst. Det är alltid något när allt äntligen börjar kännas bra i mitt liv för en gånga skull. Ny inneboende, nytt jobb, studier inplanerade för våren och friska katter.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela