Irrspår i den så kallade "debatten" om flyktingar
Jag ser titt som tätt en hel del tyckare som verkar missa en hel del när det kommer till det här med flykt och flyktingar. En uppfattning verkar finnas om att dessa människor är totalt utblottade från början, totalt väsensskilda från oss. Tror folk att dessa människor lever i en värld där lerhyttor och ryttarbud är den samhällsstandard som råder? Konstant tycker jag mig stöta på folk som yttrar misstänksamhet mot flyktingar baserat på att de exempelvis har tillgång till en mobiltelefon, en Ipad eller liknande. Detta är ju tydligen helt förskräckligt och ett bevis för att dessa människor bara vill komma åt vår välfärd och allt vad folk fått för sig. Folk verkar totalt ha missat att dessa människor är precis som vi är. De kommer från alla möjliga socioekonomiska förhållanden, har arbeten, utbildning, karriärer och världsliga, matriella tillhörigheter precis som du och jag.
Om det blev krig där du bor, skulle du verkligen lämna din telefon hemma på bordet? Det är för många den enda länken till familj, nyheter och omvärlden i stort. Jag skulle då i alla fall hålla hårt i min telefon ska jag säga. Dessa människor flyr för att de är i fara, från krigsdrabbade områden och förtryck. Det är det ENDA relevanta. Deras bakgrund ekonomiskt, klassmässigt och socioekonomiskt är helt irrelevant.
Den här typen av resonemang är skrämmande ignorant och farlig. Låt inte era förutfattade meningar styra över er solidaritet. Om det behövs, så försök tänka dig in i situationen utifrån dig själv. Det är krig och hela in familj är i fara, geriallgrupper och terrororganisationer rör sig allt närmare och mördar alla i deras väg, civila eller ej. Ditt hur bombas och din familj splittras. Du har ingenstans att ta vägen, inga val längre. Du kommer från precis samma bakgrund, samma sammanhang, samma jobb, samma hus, samma allt som du har nu men allt störtar i en oändlig nedåtgående spiral. Vad gör du? Det går så klart inte att förstå skräcken i en sån här situation, men det kan vara värt att i alla fall ge det en fundering. Kanske öppnar det era ögon om än bara lite och hjälper er att släppa lite på fördomarna och ge empatin en chans att kika fram.
Om det blev krig där du bor, skulle du verkligen lämna din telefon hemma på bordet? Det är för många den enda länken till familj, nyheter och omvärlden i stort. Jag skulle då i alla fall hålla hårt i min telefon ska jag säga. Dessa människor flyr för att de är i fara, från krigsdrabbade områden och förtryck. Det är det ENDA relevanta. Deras bakgrund ekonomiskt, klassmässigt och socioekonomiskt är helt irrelevant.
Den här typen av resonemang är skrämmande ignorant och farlig. Låt inte era förutfattade meningar styra över er solidaritet. Om det behövs, så försök tänka dig in i situationen utifrån dig själv. Det är krig och hela in familj är i fara, geriallgrupper och terrororganisationer rör sig allt närmare och mördar alla i deras väg, civila eller ej. Ditt hur bombas och din familj splittras. Du har ingenstans att ta vägen, inga val längre. Du kommer från precis samma bakgrund, samma sammanhang, samma jobb, samma hus, samma allt som du har nu men allt störtar i en oändlig nedåtgående spiral. Vad gör du? Det går så klart inte att förstå skräcken i en sån här situation, men det kan vara värt att i alla fall ge det en fundering. Kanske öppnar det era ögon om än bara lite och hjälper er att släppa lite på fördomarna och ge empatin en chans att kika fram.
